Vad är lagom?

Jag har väldigt svårt för att hitta medel. Egentligen har jag svårt för medel överhuvudtaget vad det än gäller. Antingen sitter jag 5 timmar och pluggar matte, eller så öppnar jag inte ens boken. Antingen går jag upp i vikt, eller så går jag ner. Antingen äter jag massor, eller ingenting alls. Tränar inte, eller överdriver träningen tills det går utför. Skrattar och flamsar i skolan så att alla blir irriterade på min närvaro eller så är jag helt tyst och rädd. Sminkar mig inte alls, eller så sminkar jag mig alldeles för mycket. Skiter fullständigt i en skoluppgift eller nöjer mig inte med ett B. Jag skulle kunna fortsätta hela kvällen och rabbla upp saker men det är nog inte så kul att läsa.
 
Jag verkar inte kunna hitta vad som är lagom, jag bara fortsätter eftersom jag inte har några gränser. Något jag har att tacka för det här är min förmåga att aldrig ge upp. Problemet äter mig inifrån ända tills jag klarar av det. Det måste vara helt perfekt, annars är det inte bra alls. Skit i att städa rummet - eller ta bort varenda litet damkorn! Det håller ju inte i längden, måste inse det men det är jäkligt svårt. Allt eller inget går jag efter i livet. Är det någon som känner igen sig? Upplever ni att det medför problem i vardagen?

Ja vad säger man?

Kommentarer
Postat av: gustav

sååååå.. när du donerar blod, hur gör du då? ;)

2012-11-08 @ 00:39:57
Postat av: moa

Haha, I feel ya! :) Asjobbigt ibland!

2012-11-08 @ 01:57:49
Postat av: Anonym

Att inte vilja "vara lagom" är både positivt och negativt. Upplever du det som ett problem för dig själv eller din familj skulle jag, om jag vore du, kanske prata med ngn utomstående om saken.

Själv mår jag bäst av att vara mellanmjölk som ibland orkar toppa till det lite...

2012-11-08 @ 05:41:00
Postat av: Hejjagheteragnes

yes, samma här! man kan vara bra på några områden och låta några gå. man kan inte vara bäst i allt. eller man kan, ett tag, men det tär jättemycket på en. man får lära sig att tycka att man själv faktiskt är helt ok och att det man presterar är bra. det är jättesvårt och jättejobbigt och tar jättelång tid, men man klara det. du är jättebra som du är. du är super duperduktig på massor av saker! och ja alltså att hitta en balans är dunder svårt men man får prova sig fram och se vad som känns bra. det är bra att inte jämföra sig med andra och att inte ha för höga prestationskrav på sig, för man duger som man är! Du duger! Och kom ihåg att man får. Man får gråta man får känna man får träna man får äta man får skrika, man får skratta, man får bete du som en knäppis, man får vara arg, man får vila, man får skita i en läxa, man får må bra. Man FÅR! :))))

2012-11-10 @ 17:36:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback