BLÖ
Hinner ingenting längre pga måste plugga HELA TIDEN. Hann för fan inte ens rida idag eftersom jag har matteprov, psyokologiprov, spanskatal, biologiinlämning och gymnasiearbetsinlämning på torsdag och psykologiinlämning på söndag. Alltså please ta bort mig från planeten typ. Nej men aa lite jobbigt är det ju. Är i alla fall astaggish på vår skiva på söndag OOOOOOMG ska bli så jävla roligt. Fin fylla med asskönt folk för en gångs skull. Mmm! Har suttit med matten sen jag kom hem typ, eller tog väl en mat- och duschpaus men aa ska inte fortsätta mer nu för är på mitt standard-dåliga kvällshumör, fy fan. Please do not talk to me, lite så känner jag just nu. Vill ej till skolan imorgon, vill bara vara hemma så jag hinner plugga ikapp. Fett hemskt att man ska behöva göra så men aa.
Snabbupdate rååå. Har skrivit massa prov, jobbat lite, käkat middag med jobbet, dressyrat lite på Tiger (älskar hästen), lunchat med pappa, dragit med Alex till hästarna, shoppat med Skogis och Elin, såg SHM-filmen igår (aasbra), sprungit runt i skolan och skrattat massa som vanligt och pluggat som en jävla idiot. IDIOOOOOOT. Godnatt.
Kärleken till denna låt...
Kärleken till denna låt...
Would You Like A Tour?
Jag är just nu den lyckligaste 19-åringen på denna jord. Jag har upplevt något som jag aldrig i hela mitt liv trodde att jag skulle få göra och att det skulle vara så där mäktigt. Ni vet när man verkligen, verkligen älskar en artist. När han eller hon i princip är hela ditt liv, eller är hela dig? Den där personen för mig är Aubrey Drake Graham. När jag är ledsen lyssnar jag på Drake, när jag är arg lyssnar jag på Drake och när jag helt cplycklig lyssnar jag på Drake. Säger någon Drake så får jag rysningar över hela kroppen för att jag tycker att han är så fruktansvärt bra.
Jag älskar att rappa. Jag rappar i princip hälften av min vakna tid, för det är så jävla härligt.
I lördags åkte jag in med Daniel, en av mina absolut bästa vänner, till Globen vid 11-tiden för att köa. Det var snorkallt men ändå så underbart att sitta där med alla andra och veta att vi hade en sak gemensamt. Vid 18-tiden blev in insläppta, eller aa.. inmosade. Vi sprang till garderoben och sen fort som fan ner till scenen. Det bästa var att det var helt fritt att ställa sig allra längst fram. Vi bara kollade på varandra och kunde inte fatta hur jävla nära Drake vi skulle stå?!!! Det kom fler och fler folk väldigt fort och så väntade vi där någon timme och det var så jävla bra stämning. Till slut kom The Weeknd ut på scenen! Han var sjöng sååå bra, det var så fint och han var så snygg! Jag kommer aldrig glömma när han stod precis framför mig och Daniel, kollade in i våra ögon och gjorde sitt tecken, sedan gjorde vi det och sen började hela publiken göra det. Det var magiskt!
Efter att han var klar väntade vi en timme till och det var typ den längsta timmen i mitt liv. Stämningen var dock sjukt bra! Men helt plötsligt blev det svart och sen började "Tuscan Leather" spelas och Drake åkte upp ur golvet. DEN KÄNSLAN!! Jag och Daniel har gått runt och rappat hans låtar i typ två år och nu stod jag där med min bästa vän och körde tillsammans med Drake och hela globen. Åh så bra han var... Haha.. sitter och ryser just nu samtidigt som jag skriver. Den där känslan när alla kan vartenda ord, helt otroligt vad det kändes. Efter första låten snackade han lite och sen helt plötsligt började "Pop That" och det sprutade massa eld och blev jävligt lökigt och alla vi blev så jävla galna i publiken. Trodde jag skulle klämmas ihjäl och det var så jävla underbart!! Jag fick ögonkontakt med honom oberäknerliga gånger och varje gång kändes det som att jag tittade in i hans själ. Det kändes inte verkligt!! När han körde HYFR så säger han "Are you single?" mitt i låten så jag verkligen skrek det och precis då kollade han på mig och såg så han typ pekade på mig och skrattade med blinken i ögat och nickade. Jag bara vände mig om till Daniel och skrek och log så jävla stort att jag trodde mitt ansikte skulle gå sönder! Helt plötsligt hoppade han ner från scenen och drog handen längs med publiken. Kan ni tänka er hur rädd jag var att han skulle missa min hand? Det gjorde han inte och om jag skrek av glädje.. Sen körde han "F**kin' Problems" och fy helvete var mäktigt det var. Han var så bra så jag visste inte vad jag skulle ta mig till. På "305 To My City" åkte han upp i luften på en stor ringformad scen och sen började han rappa till lite personer i publiken, typ "I see you right there in that YMCMB sweater. That's the reason I'm here tonight, I love you". Åh det var så fint! Han avslutade med "Started From The Bottom". Det var så skönt att verkligen skrika hans texter med flera tusen andra och kämpa för att få honom att se en. Det var helt overkligt!!
Den här dagen var den absolut bästa dagen i hela mitt liv. Det är en dag jag alltid kommer minnas och aldrig kommer tröttna på att berätta om för Drake är någon jag brinner för. Han räddar mig från vardagen när jag behöver fly och tack vare honom vågar jag vara mig själv mer. Kärlek.